German 1805-1873 Franz Xaver Winterhalter Galleries German painter and lithographer. He trained as a draughtsman and lithographer in the workshop of Karl Ludwig Scheler (1785-1852) in Freiburg im Breisgau and went to Munich in 1823, sponsored by the industrialist Baron Eichtal. In 1825 he began a course of study at the Akademie and was granted a stipend by Ludwig I, Grand Duke of Baden. The theoretical approach to art of the Akademie under the direction of Peter Cornelius was unfamiliar to him, as in Freiburg he had been required to paint in a popular style. He found the stimulus for his future development in the studio of Joseph Stieler, a portrait painter who was much in demand and who derived inspiration from French painting. Winterhalter became his collaborator in 1825. From Stieler he learnt to make the heads of figures emerge from shadow and to use light in the modelling of faces. He moved to Karlsruhe in 1830 with his brother Hermann Winterhalter (1808-92), who had also trained with Scheler and had followed him to Munich.  Related Paintings of Franz Xaver Winterhalter :. | Jadwiga Potocka, Countess Branicka | The Empress Eugenie Holding Louis Napoleon, the Prince Imperial on her Knees | Countess Alexander Nikolaevitch Lamsdorff | Baronne Henri Hottinguer, nee Caroline Delessert | Portrait of Luisa Fernanda of Spain |
Related Artists:
CAVALLINO, Bernardo
Italian Baroque Era Painter, ca.1616-1656 Italian painter and draughtsman. He was the most individual and most poetic painter active in Naples during the first half of the 17th century. He painted mainly small cabinet pictures, on canvas or on copper, for dealers and for highly cultivated private patrons; he had few public commissions and apparently never painted any large-scale decorations for private or ecclesiastical patrons. His subject-matter is largely derived from the Old and New Testaments, the Apocrypha, Tasso and from Roman history and mythology. Documentary evidence for his life and work is almost non-existent, and he remains enigmatic and elusive as a historical figure. Yet as a painter he is strikingly distinctive, uniting a refinement and virtuosity of brushwork with an intensely naturalistic observation of surfaces, and complex and dramatic compositions with an extraordinary brilliance of palette. Only eight pictures are signed, initialled or inscribed with Cavallino's name. No works are documented and only five may be tentatively identified with pictures in mid-18th-century Neapolitan collections described by Bernardo de Dominici.
Charles Farrer
1839-1891 English
j. h. scheffel
Wismar 1690 - Västerås 1786 J.H. Scheffel kom från en borgasläkt i Wismar, en nordtysk stad som på 1600-talets införlivats med Sverige. Om Scheffels läroår vet man ingenting utöver uppgiften i en gammal biografi att han studerade till målare i Berlin, Paris och Brabant. Scheffel dök upp i Stockholm år 1723. Uppenbarligen samarbetade han först med David von Krafft. Efter dennes död 1724 grundade Scheffel, då redan fullärd porträttör, sin egen atelj??. Ett av de första uppdragen, porträttet av borgmästare Bergstedts unga dotter, ledde till ett lyckligt och av en riklig hemgift åtföljt äktenskap med fröken Bergstedt. Scheffel samlade redan tidigt kring sig en trogen kundkrets bland adeln och det förmögna borgarskapet. Han behöll sin framgångsrika position från 1720-talet till 1760-talet. Någon ledande hovmålare eller mest gynnad societetsmålare i Stockholm var Scheffel aldrig. Hans stadiga popularitet som pålitlig och kompetent porträttmålare rubbades emellertid inte av modets växlingar, ty han hade förmågan att smidigt följa de nya strömningarna utan att pruta på sin karga och förnuftiga konstnärliga egenart. Scheffels porträtt visar sällan prov på pretentiösa barockgester eller affekterad romantisk tillgjordhet. Hans personåtergivning var utfunderad och konstaterande. I hans digra produktion ingår stela rutinarbeten, men i bästa fall är hans målningar karaktärsstudier som bygger på en stark vision. Hans målningsteknik var kompetent men anspråkslös: i helheten fäster man uppmärksamhet vid mänskobilden, inte vid utförandet. När Scheffel i 75-årsåldern som pensionerad drog sig tillbaka för att tillbringa tiden med sin familj var han en rask och förmögen gammal herre. Han uppnådde den för tiden ovanligt höga åldern av 91 år, enligt dottersonen till följd av sitt glada och jämna humör, sina ordentliga levnadsvanor och en till åldern anpassad flit och motion .